louiseodin

Åh, jag tänker ta tag i mitt liv (och med det menar jag givetvis den här bloggen) nu och faktiskt dokumentera vad jag hittar på här. Allting är så himla bra, jag trivs något otroligt. Idag måste jag säga att det är med en liten klump i magen jag sitter i mitt mysiga lilla rum och längtar till Sverige en aning. När jag tände adventsljustaken och satte på julmusiken kändes det med ens lite vemodigt att inte vara hemma och tända det första ljuset, gå till julskyltningen (även om det är storm så ingen går dit nu) och äta första pepparkakorna. Hemlängtan har jag nästan sluppit med undantag från tre veckor efter ankomst, nu flög det på mig vilket jag inte uppskattar. Alls! Nåväl, det är inte mycket att göra åt förutom att skapa sina egna traditioner. Detta har jag gjort genom att köpa lite eget julpynt, lärt mina fina engelska vänner om advent (vilket de verkar vara skrämmande ovetande om) och planerat in julbak nästa vecka.

Nu börjar det närma sig! I övermorgon är jag där. Sjukt. Sjukt, men väldigt spännande! Har spenderat de senaste dagarna med att packa och tårdrypande hejdå-träffar. Som jag saknar er alla redan! Men London är ju faktiskt bara ett par timmar bort och.. Nej, det hjälper faktiskt inte, haha. Kommer nog alltid vara mer eller mindre fylld av saknad den närmsta tiden! Mitt största problem för tillfället är vilka harrypotter-böcker jag ska medtaga, vilka av mina hårprodukter jag ska skänka bort (väldigt motsträvigt) och det svåraste: Vilka skor jag ska lämna efter mig. Fy tusan. Tack och lov att London har ett stort utbud av nya..